Jag kollade min mail som jag inte har gjort på ett tag och såg att jag hade fått en bild i ett meddelande , skickad av en vän till mig . Ganska rolig bild faktiskt , lite häftigt också . Tydligen hade han hittat en look-alike till mig. Här får ni:
Lite roligt och häftigt som sagt , därför jag ville dela med mig av den! 
Nu har vi kommit hem och ska bara stanna inne resten av dagen och mysa .
Det är otroligt vad jag har saknat honom även om vi bara var ifrån varandra en dag . Han är min andra halva den här lille , fungerar inte som vanligt när jag inte har honom nära mig.
Lite tråkigt att vädret inte riktigt är på vår sida idag . Molnigt och allmänt trist , annars hade jag tänkt mig en dag på stranden eller nåt annat roligt . Men det funkar att sitta hemma i soffan och se på Byggare Bob också ! Vad har ni för er idag?
Av någon anledning kunde jag inte komma åt bloggen igår , därav försenat svar på era frågor. Men här kommer nu svaren!
Hur skulle du reagera om din son kom ut som homosexuell/bisexuell då han blir äldre? Jag skulle aldrig svika min son oavsett , så därför skulle jag inte kunna vända honom ryggen om han nu visar sig vara det. Jag vet att det finns föräldrar som förkastar sina barn pga deras sexualitet men jag skulle inte klara av att göra det oavsett vad .
Hur ser din ”drömtjej” ut? Om jag hade fått den här frågan för några år sedan så hade jag nog svarat att jag hade velat ha en tjej som var precis som jag var , på den tiden . Vild och galen. Men nu när jag blivit pappa så har jag fått nya perspektiv på saker och skulle mycket hellre vilja ha en tjej som är ansvarsfull , lugn, har humor och är omtänksam.
Vad jobbar du med? Jag jobbar på lager
Var bor du och din söta son? Vi bor strax utanför Göteborg
Hur länge var mamman med efter junior var född innan hon försvann? Hon valde inte att försvinna direkt utan var med under första månaderna i hans liv.
Vad kommer du säga till honom när han frågar om sin mamma? Det är en svår fråga , kan faktiskt säga att jag sitter och tänker på det nästan varje dag . Hur jag ska hantera den situationen när den väl kommer. Men jag tänker inte ljuga för honom. Jag tänker vara ärlig
Hur gamla är ni? Jag ska snart fylla 21 och min pojke är inne på sitt tredje år Han har inte riktigt hunnit fylla än , men på torsdag är det dags!
Har du någon ny tjej på g? Det kanske jag har..
Hur går det för lillen på dagis? Det går riktigt bra för honom ! Många kompisar och så får jag höra att han är hur fin och lugn som helst
Hoppas att svaren varit tillräckliga. Nu ska jag åka iväg och hämta hem prinsen Vi syns senare med nya inlägg ! Kramar
Den här dagen känns hur blek som helst. Jag har verkligen inte ett dugg att göra och saknar dessutom grabben enormt. Vill få tiden att gå på något sätt ! Jag håller på att drunkna i tristess , och eftersom jag antar att många av er har frågor så tänkte jag ha en frågestund här nu . Så kan jag sedan fördriva tiden med att svara på dessa. Det är något som jag tycker är väldigt kul , att få svara på era frågor, så det känns som ett perfekt tidsfördriv! Varsågoda , fråga mig precis vad ni vill så tar jag upp alla frågor och svar i nästa inlägg. Och kom ihåg, det finns inga dumma frågor kör på!
God morgon/God förmiddag (?),
Vaknade upp och mådde jättedåligt idag , förkyld och feber. Är väl nån sån där sommarförkylning . Lite trist för jag hade en del planer för idag. Får väl vänta med dom då. Jag var iallafall och lämnade pojken hos mina föräldrar så han får vara där för att slippa bli smittad av mig. Hoppas på att kunna hämta honom redan imorgon . Jag får dricka te och vila hela dagen så ska jag nog må bättre snart. Hoppas att ni andra håller er friska! Återkommer med mer senare, kram till er!
Klockan är 00:03 när jag börjar skriva det här och jag är så himla tankspridd . Jag fick bara 5 timmars sömn natten till idag men jag verkar inte kunna somna trots det . Det finns så mycket som rör sig i min tankeverkstad nu . Jag tänkte att det kanske känns bättre efter att jag har skrivit av mig lite. Prinsen sover sedan länge men jag är yrvaken. Mycket som cirkulerar i min hjärna nu.
I det tidigare inlägget skrev jag att min sons födsel gjorde mig till en bättre människa. Att jag såg en ny mening med mitt liv och fick börja om på nytt , på rätt bana. Jag har suttit och tänkt på det där ett tag nu. Och det slog mig, gud vad mycket jag förändrats. Verkligen . När jag var i dom yngre åren höll jag på med massa dumt. Jag vill inte gå in på exakta detaljer men det var inga hälsosamma saker, varken för mig eller för min familj . Jag umgicks med fel människor och hamnade i onda kretsar. Vissa gånger hade det kunnat gå riktigt illa och kanske hade jag då inte suttit här och skrivit idag. Jag var ingen bra person alls , utan var respektlös i högsta grad mot i stort sett alla i min omgivning . Ja till och med mot mina egna föräldrar. Jag svek människor och valde alltid att sätta mig själv före alla andra. Jag brydde mig inte om någonting i princip . Jag var en idiot rent utsagt. Känslokall och arrogant. När jag tänker på det nu , så blir jag ledsen och besviken. För det är något som är gjort , något som inte går att ta tillbaka även om jag önskar att jag kunde det.
Jag var sådan under många år. Tills en dag i juli år 2008 . Då hände det för mig , som om jag fick ett slag i huvudet och vaknade . Exakt när jag fick se honom för första gången , på den exakta millisekunden jag första gången la ögonen på honom så tändes en glödlampa i mitt huvud. Jag vaknade upp på något sätt . Han blev min väckarklocka. Jag förstod att han var min egen , och att han skulle behöva mig för all framtid. Jag förstod att jag därför inte kunde fortsätta ägna mig åt det jag gjorde då. Lite rädd var jag , för jag kunde inte mycket om att sköta om ett barn. Och just då hade jag ingen aning om att jag skulle få stå ensam inför den uppgiften , utan hans mamma. När hon försvann blev min rädsla ännu större , men jag klarade det. Tack vare min mor och min far . Dom jag tidigare hade behandlat så illa. Men nu stod dom där med mig oavsett mina misstag jag gjort och hjälpte mig steg för steg. När jag tänker tillbaka på just den biten , så blir jag extra besviken. För jag gjorde så många fel , men trots det så fick jag stödet jag behövde. Jag antar att det är ångest jag känner. Önskar jag kunde spola tillbaka tiden och istället ge dom den respekt jag borde ha gett. För utan mina föräldrar hade jag inte kommit lika långt med detta som jag gjort idag. Det jag inte förstod på den tiden , innan jag fick min son , var att mina föräldrar bara ville mitt bästa. Precis som jag vill min pojkes bästa nu . Allt jag inte såg då , har klarnat för mig nu. Jag ser saker ur ett annat perspektiv och jag handskas med saker på annorlunda sätt. Jag är inte blind längre .
Jag är faktiskt ganska stolt över mig själv , att jag har kommit såhär långt med allting. Allt ser bra ut i mitt liv numera . Jag har lämnat mitt dåliga umgänge bakom mig och har bara kvar vännerna jag vet att jag kan lita på. Jag har en egen lägenhet, och jag har ett jobb . Jag har t.o.m lyckats sluta med min rökning. Efter 6 år som rökare så lyckades jag lägga undan skräpet till slut. Ni som har rökt eller är rökare vet hur svårt det är att klara av det . Men har man viljan så kan man klara det. Och alla ni som läser det här vet säkert hur svårt livet i sig kan vara ibland. Men har man viljan att rätta till det , så kan man. Jag fann min vilja i min son . Och jag kommer aldrig någonsin att ångra mitt beslut när jag valde att behålla honom. Han är mitt ljus i livet , även om han är så liten så lär jag mig nya saker varje dag tack vare honom. Han är det bästa som har hänt mig och jag kommer aldrig nånsin att svika honom.
Jag fick faktiskt en fråga i ett tidigare inlägg från en tjej som undrar hur jag skulle göra om mamman plötsligt kom tillbaka och ville spendera tid med grabben . Om jag är rädd för att hon ska komma tillbaka från ingenstans och vilja ha honom varannan vecka exempelvis . Saken är den att jag har fått reda på att hon inte ens bor i Sverige längre . Och jag är inte ett dugg rädd för att hon ska komma tillbaka . Mina argument för att hon inte ska få träffa honom är starka nog för att kunna hålla henne borta . Och jag är övertygad om att jag skulle få rätt för dom argument jag har . Jag är inte rädd , kommer inte heller bli rädd om hon återvänder . För jag vet att jag har övertaget och det vet alla andra också . Min son har det bra hos mig och det vet alla . Och när man tittar på mig så ser man hur jag har förändrats till det bättre tack vare min son och hur jag lämnat mina dåliga vanor bakom mig . Jag har en rad olika anledningar som jag kan rada upp för att bevisa att mamman inte är kompatibel att ta hand om ett barn . Och jag vet att dessa är tillräckliga för att hon ska få gå tomhänt . Känslorna hettar alltid till när jag skriver om henne. Hon är ingen person värd mitt minne. Jag sörjer inte henne, men jag sörjer för min son och för att han inte har fått ha en mamma i sitt liv. Dock är jag säker på att vi kommer klara det här bättre utan henne , än med henne.
Idag har det blivit glassätning och massor med utelek . Jag är riktigt trött nu , jag somnade inte föränn halv 4 imorse och jag har ingen aning om varför . Sedan blev jag väckt strax efter halv 9 på morgonen så jag har inte sovit mycket alls . Ni förstår nog att jag är hur trött som helst och jag skulle bara vilja lägga mig och sova . Men pojken är superpigg så det går inte ! Får hoppas att hans pigga humör smittar av sig på mig så att jag orkar ..
Väldigt skönt väder idag iallafall ! Det har varit så grått och trist senaste veckan men nu börjar det ordna upp sig . Mycket skönt med lite värme , tycker både jag och min prins . Hur är vädret hos er ?
Brum brum !
Hej allesammans !
Nu har det gått många månader sedan jag senast skrev i den här bloggen . Jag har inte haft tid till det helt enkelt och därför har jag valt att lägga den åt sidan . Men jag kom att tänka på att jag hade denna blogg för några dagar sedan och kom på att jag faktiskt vill dela med mig av mitt liv till er. Jag har kommit en lång bit på vägen nu och jag är stolt över de framsteg jag gjort. Jag förvånas över att det fortfarande finns folk som tittar in här trots att jag inte skriver längre, men blir samtidigt glad . Det ger ju mig en anledning att fortsätta skriva också. Jag är ledsen att ni fått vara utan uppdatering under en så lång tid, speciellt när jag fick så positiv respons tidigare och att folk faktiskt tyckte om att följa mitt och min sons liv . Känns som att jag har svikit er på nåt sätt . Men jag ska bättra på det hela . Jag har bestämt mig nu för att fortsätta skriva . Jag kanske inte kommer uppdatera så jättemycket men jag kommer uppdatera varje vecka iallafall . Så gott det går . Det ska bli roligt att få berätta för er om hur allt har utvecklats de senaste månaderna och var vi står idag , jag och min prins .
Om erat intresse svalnat har jag full förståelse .. Vem vill läsa en blogg som aldrig uppdateras 
Men jag ska försöka väcka det till liv hos er igen . Och bara så ni vet , så uppskattar jag än idag de fina ord och kommentarer jag fick av alla läsare . Det händer ibland att jag går in här bara för att läsa igenom dom . Det hjälper mig faktiskt på ett sätt . Så tack till er alla gånger tusen ..
Prinsen och jag , bild tagen nyligen
Hmm , SD troligtvis i riksdagen ? Det gillar vi INTE .. !!
